För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

Syftet med denna studie är att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som används i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier påverkar förtroendet för sändaren. Genom en kvalitativ analys av dåvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvågskatastrofen 2004, visar denna studie på vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angående förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gällande allmänhetens uppfattning i förtroendefrågan. De kommunikativa praktikerna från Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus på stil och tilltalssätt samt perspektiv.

Political scandals are constantly abound in the media, rulers face the global tribunal of the mass media and are forced to defend their actions and above all, their position in society. This essay concerns itself with that defence ? more specifi- cally with the defence of four Swedish politicians in high office during four different scandals. Gudrun Schymans? eva- sion, Laila Freivalds? dealing with the tsunami disaster in Thailand, Annie Lo?o?fs? tangle concerning representation notes and public documents and Tobias Billstro?ms? statements concerning undocumented immigrants and asylum seekers.

Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..

SVT:s Uppdrag granskning sände i januari-februari 2011 två avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den här uppsatsen görs en kvantitativ innehållsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Smålandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. Forskningsfrågan är huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhället. Resultatet tolkas med hjälp av teorier om mediedrev och framing och jämförs med tidigare forskning om två politiska affärer: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stämmer in på rapporteringen kring Kamprad.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling.